Plantskolan del1!

Status

Plantskolan del1!

Så var det dags för grannen att sätta plant på hygget bakom oss och gissa om granplantorna var på! Ja nästan skrek….

Första etappen var upp till hygget och här ser vi raska värmlänningar som lastar plantorna på flaket inför avfärden. Notera att Zander kör 4-hjulingen och Lille Lars får åka med.

Och så kom klassen från Gammelkroppa Skogsskola för att sätta plantorna i backen och oj vad fort det gick.

Några fick jobba mer än andra med att bära plantor från bilarna upp till hygget.

Slutet gott, allting gott 14:00 var alla plantorna i backen och här ser ni en lycklig liten gran som om typ 80 år ska fällas om inte älgen ställer till det.

Kabbelekor i massor!

Status

Kabbelekor i massor!

En bra sak med att ha träskmark på baksidan (troligen den enda) av tomten är att det på våren fullständigt exploderar av blommande Kabbelekor i pölar och dike.

Här kommer några fina bilder från helgen och som du ser tog vi också in några och satt i en vas på väggen.

Var med och rösta fram Sveriges nationalfågel!

Status

Var med och rösta fram Sveriges nationalfågel!

I år genomför Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige en stor omröstning i fyra steg som ska leda fram till att vi utser Sveriges nationalfågel.

I Ugglebol finns det en ett antal fåglar som jag tycker platsar in på listan. Några av dessa är Sädesärlan, Blåmesen och Gärdsmygen. Klicka på bilden och du kommer till deras hemsida där du kan lägga din röst på just din favorit.

Källa: Sveriges Ornitologiska Förening till vilka bildens rättigheter hör.

En ek föds. …vi var med!

Status

En ek föds. …och vi fick vara med!

Naturen är underbar och storslagen men ibland måste man ta sig tid och titta på de små sakerna som den lilla lilla blomman som vid närmare koll visar sig vara helt galet vacker.

Idag när vi fikade kollade jag ner på marken och såg ett pyttelitet ekskott som just tittat ut från sitt ekollon. Håll med om att det är mäktigt att detta lilla spröda skott en dag om typ 100 år kanske blivit en gigantisk och skrämmande ek.

Myrorna har vaknat!

Status

Myrorna har vaknat!

Även om det fortfarande ser rätt dött ut i skogen så händer det saker över allt. Ett säkert vårtecken brukar vara när myrorna vaknar så jag begav mig ut i skogen till en stack för att kolla läget. Vid första anblicken kunde jag inte se några men efter att ha krökt rygg visade  det sig att stacken formligen myllrade.

Hörde också från grannen att det kalhygge vi brukade använda för att njuta av kvällssolen nu är röjt så jag gick dit för att inspektera läget. Ser faktiskt ut som att vägen nu är framkomligt så det får allt bli en tur dit med en sekatör och ta bort lite sly så att vi får plats med våra gamla plaststolar där igen 🙂

Det är härligt att vintern är över och jag förklarar här med skogen öppen för året.

Gott om rödgul trumpetsvamp i år!

Status

Gott om rödgul trumpetsvamp i år!

I år är det extra roligt i svampskogen eftersom det kryllar av rödgul trumpetsvamp. Jag har hittat några få exemplar tidigare år men det verkar som att något djur gillar dem också för de brukar vara avbitna. Nu finns det dock så det räcker till både djur och människa.

Den rödgula trumpetsvampen är ganska lik trattkantarellen till utseendet men skiljer sig en del vad gäller smaken. Du kan själv se på bilderna att den är gulare på undersidan och att hatten börjar längre upp på skaftet. Det är rödgula trumpeter i den vita skålen och trattkantareller på handduken.

Vad gäller smak och användningsområde så är bägge svamparna utmärkta att laga soppa på men den rödgula trumpetsvampen är också jättegod att steka och lägga på ett rostat bröd vilket inte trattkantarellen är. Trattkantarellen gör sig bättre i grytor och såser.

Nu är det höst i skogen!

Status

Nu är det höst i skogen!

Nu har hösten börjat på allvar och detta är nog den bästa tiden i skogen. Luften är sval och syrerik, myggorna är borta och framförallt… Svampen är här!

Tog en riktigt lång promenad i skogen i helgen och det gav mersmak. Trattisar precis överallt och mycket annan svamp också som gula kantareller, rödgul trumpetsvamp, gul taggsvamp och fårticka. Gissa att det blev kantarellpasta med enrisrökt sidfläsk 🙂

Vildmarkslivet i sommar!

Status

Vildmarkslivet i sommar!

Efter en fin sommar i skogarna runt Ugglebol finns det mycket att visa av allt det jag sett och upplevt. Låt mig börja med det ätbara som kantareller, hjortron och vildhallon.

Vad gäller fisket har det varit lite sparsamt och har på slutet mest handlat om kräftfiske där jag helt oväntat fick en liten gädda i en av burarna.

Jag har sett en del djur men inte lyckats fotografera så många men här år några av de jag lyckats få med på bild.

Det jag lyckats bättre med är att fotografera spår efter olika djur.

Utöver de bilder jag lyckats ta har jag sett älg, rådjur, räv och grävling. Hoppas tills nästa år att jag lyckas få med dom på bild 🙂 Ja och förstås några av de mängder med fåglar vi ser i princip varje dag.

På bäversafari!

Status

På bäversafari!

Bävrar är normalt rätt skygga djur som kan vara mycket svåra att få se. Men med rätt lokal guide så är det lätt som en plätt. Den här bävern poserade utan minsta rädsla för oss under en lång stund.

Hjortron och vildhallon!

Status

Hjortron och vildhallon!

Visst finns det hjortron och vildhallon i Värmland det gäller bara att hitta dom 🙂

Vildhallon finns det gott om utefter vägarna och på hyggena men hjortron är svårare att hitta och det finns inga genvägar utan uttrycket ”Den som söker han/hon finner” gäller här. En riktig orienteringskarta är en bra start för att hitta kärr och våtmarker, sedan är det bara att sätta på sig storstövlarna, myggmedel och börja leta.

Inget slår en hjortronmylta där man själv plockat bären och tillreder den direkt vid hemkomsten från skogen. Detta är lyx lyx lyx.

Har våren kommit till skogen?

Status

Idag tog jag en lång promenad i skogen för att se hur långt våren kommit där och skillnaden mellan sen höst och tidig vår är hårfin.

Först gick jag till min favoritbetesmark i kanten av skogen bakom Ugglebol och den visade upp sig från sin bästa sida. Dessutom kom ett svansträck förbi med ljudlig sång.

Turen fortsatte till Ugglebolmossen som bjöd på en fantastisk vy och många spår av älg.

Sista kontrollpunkten var den gamla koskallen precis bakom vår gård som efter vintern är mer mossövertäckt än den någonsin varit.

Sammanfattningsvis kan jag bara säga att det är underbart att vara i skogen igen men så mycket av våren ser man inte ännu förutom enstaka fågelsträck och några nyvakna myrstackar där arbetsmyrorna jobbar på för fullt med reparationer efter vintern.

Snösparven siktad på åkern!

Status

I går när vi kom från Stockholm för vår första helg för året så släppte Björn av mig och Frasse så vi fick gena över åkern. Det brukar vi göra och det kändes härligt att se Frasses glädje och igenkänning. Han visste direkt vad som gällde.

Jag blev så glad då jag hörde tofsvipan och såg så många lärkor som redan var där och kvirrade, flög och uppvaktade varandra. Konstigt nog så uppmärksammade jag en lärka som såg ut som en albino MEN plötsligt flög den upp tillsammans med 6-7 andra och då de bredde ut sina vingar och jag såg undersidan blev jag brydd. Den var helt vit under och vingarna var kritvita sånär som en markant linje längs ut som var helsvart. Jag stannade och kollade länge länge…Hade aldrig sett en sådan fågel förut. Lika stor som lärkan men i annan teckning. Flygstilen lite mer sparvlik och lätet är svårt att säga då lärkorna lät som dom gjorde. Kom hem till huset och senare så slog jag upp fågelboken och letade. Det jag fick fram var att det kunde vara en snösparv jag sett.

Idag så gick Björn, jag och Frasse en tidig tur på åkern och då såg vi den lilla flocken igen. Jättelyckat men bara för en kort stund. Berättade det hela för grannen Janerik sedan och han konfirmerade att snösparven var den fågel jag sett och att den syns till då och då i området. Inte alla år men alltså ibland.

Jag är superglad! Ännu en fågel skrivs in i fågelboken.

Den lilla berättelsen om Agneta och Björns vandring!

Status

Den lilla berättelsen om Agneta och Björns vandring!

Semestern 2006 fick vi låna våra kompisars hus i Norra Ugglebol och vi läste noga på vad området hade att erbjuda. Vi fann att det gick att vandra en sträcka på ca 10 mil runt sjön Skagern och tände direkt på det. Vi förberedde oss noga hela våren med långa promenader i Järfällaskogarna och vissa med full packning. Vi köpte också bra vandringsskor och kläder samt dammade av  min gamla scoututrustning där det var främst stormköket som fortfarande gick att använda.

Så kom då den dagen då vår vandring skulle börja. Vi var lite försiktiga av oss så upplägget blev att vi tog bilen två dagsmarscher från Ugglebol till Camp Skagern som ligger på andra sidan sjön och på vägen dit lämnade av vårt tält och en del annan utrustning vid Mo gård som var målet för första dagens vandring.

Etappen som var ca 13 kilometer var rätt trist med mycket vandrande på hård grusväg, och asfalt och man såg knappt en skymt av sjön. Det var också fruktansvärt varmt med mängder av broms!

Jättetrötta och med ömma fötter kom vi till slut fram till Mo gård och blev där anvisade till en jättefin plats nere vid sjön där vi kunde slå upp vårt tält för natten. Det blev en riktigt skön kväll på bryggan med korna bara några meter ifrån.

När vi skulle sova visade det sig att vi inte längre var unga 🙂 trots liggunderlag var det som att ligga direkt på det hårda gruset, dessutom hade Effie aldrig sovit i tält förut så vid minsta ljud eller insekt på tältduken for hon upp… Det blev inte mycket sova av den natten.

Andra dagen fick vi (jag) bära tyngre eftersom tältet och sovsäckarna skulle med.  Etappen var verkligen härlig att vandra och målet var våra kompisars hus i Ugglebol där vi kunde duscha och vila ut efter dagens tur. Även denna dag var det galet varmt så vi fick stanna ofta för att rasta och dricka.

På den här sträckan hade man tänkt till så leden gick till stor del utmed sjön och genom fina små byar med mycket att titta på. Ett givet stopp var vid Skagersbrunn en gammal kurort från 1880 (som vi ska skriva mer om i ett annat inlägg).

Dag tre vilade vi våra ömma fötter i Ugglebol och dag fyra började vi vandra med lätt packning mot Gullspång en mindre helvetesvandring med mycket asfalt, långa omvägar och felmarkering av leden. Det var dessutom sommarens varmaste dag och Björns fötter packade ihop totalt av det hårda underlaget.

Man märker om något är bra eller dåligt på hur många bilder man tar och på denna sträcka var det bara en (1) vid Herberts ängar.

Visa av tidigare etapper anade vi att det skulle bli jobbigt så jag hade bokat rum på Gullspångs pensionat som var målet för dagen där vi på kvällen åt en god middag och slog ihjäl så där 200 mygg på rummet (eftersom vi glömt stänga fönstret när vi åt middag).

Efter denna etapp var vi helt slut och bestämde oss för att avbryta vandringen så vi tog en taxi de tre sista etapperna till Camp Skagern där vi ställt bilen. En inte helt billig taxiresa men ack så skön…

Jag blev väldigt imponerad av hur bra vår lilla spinkiga Effie klarade dessa dagar med långa sträckor på stekhet asfalt och mängder med broms. På kvällarna åt och drack hon som en utsvulten varg och vi fick väcka stackarn på morgnarna vilket var ovanligt 🙂

Det vi lärde oss av Skagern runt turen var att leden inte är lämplig för fotvandring utan snarare ett alternativ för ridning eller cykel. Vi kommer inte att göra om det här men vandrar nog sträckan Mo gård hem till Ugglebol någon mer gång för den biten var verkligen trevlig.