Den lilla berättelsen om Agneta och Björns vandring!

Den lilla berättelsen om Agneta och Björns vandring!

Semestern 2006 fick vi låna våra kompisars hus i Norra Ugglebol och vi läste noga på vad området hade att erbjuda. Vi fann att det gick att vandra en sträcka på ca 10 mil runt sjön Skagern och tände direkt på det. Vi förberedde oss noga hela våren med långa promenader i Järfällaskogarna och vissa med full packning. Vi köpte också bra vandringsskor och kläder samt dammade av  min gamla scoututrustning där det var främst stormköket som fortfarande gick att använda.

Så kom då den dagen då vår vandring skulle börja. Vi var lite försiktiga av oss så upplägget blev att vi tog bilen två dagsmarscher från Ugglebol till Camp Skagern som ligger på andra sidan sjön och på vägen dit lämnade av vårt tält och en del annan utrustning vid Mo gård som var målet för första dagens vandring.

Etappen som var ca 13 kilometer var rätt trist med mycket vandrande på hård grusväg, och asfalt och man såg knappt en skymt av sjön. Det var också fruktansvärt varmt med mängder av broms!

Jättetrötta och med ömma fötter kom vi till slut fram till Mo gård och blev där anvisade till en jättefin plats nere vid sjön där vi kunde slå upp vårt tält för natten. Det blev en riktigt skön kväll på bryggan med korna bara några meter ifrån.

När vi skulle sova visade det sig att vi inte längre var unga 🙂 trots liggunderlag var det som att ligga direkt på det hårda gruset, dessutom hade Effie aldrig sovit i tält förut så vid minsta ljud eller insekt på tältduken for hon upp… Det blev inte mycket sova av den natten.

Andra dagen fick vi (jag) bära tyngre eftersom tältet och sovsäckarna skulle med.  Etappen var verkligen härlig att vandra och målet var våra kompisars hus i Ugglebol där vi kunde duscha och vila ut efter dagens tur. Även denna dag var det galet varmt så vi fick stanna ofta för att rasta och dricka.

På den här sträckan hade man tänkt till så leden gick till stor del utmed sjön och genom fina små byar med mycket att titta på. Ett givet stopp var vid Skagersbrunn en gammal kurort från 1880 (som vi ska skriva mer om i ett annat inlägg).

Dag tre vilade vi våra ömma fötter i Ugglebol och dag fyra började vi vandra med lätt packning mot Gullspång en mindre helvetesvandring med mycket asfalt, långa omvägar och felmarkering av leden. Det var dessutom sommarens varmaste dag och Björns fötter packade ihop totalt av det hårda underlaget.

Man märker om något är bra eller dåligt på hur många bilder man tar och på denna sträcka var det bara en (1) vid Herberts ängar.

Visa av tidigare etapper anade vi att det skulle bli jobbigt så jag hade bokat rum på Gullspångs pensionat som var målet för dagen där vi på kvällen åt en god middag och slog ihjäl så där 200 mygg på rummet (eftersom vi glömt stänga fönstret när vi åt middag).

Efter denna etapp var vi helt slut och bestämde oss för att avbryta vandringen så vi tog en taxi de tre sista etapperna till Camp Skagern där vi ställt bilen. En inte helt billig taxiresa men ack så skön…

Jag blev väldigt imponerad av hur bra vår lilla spinkiga Effie klarade dessa dagar med långa sträckor på stekhet asfalt och mängder med broms. På kvällarna åt och drack hon som en utsvulten varg och vi fick väcka stackarn på morgnarna vilket var ovanligt 🙂

Det vi lärde oss av Skagern runt turen var att leden inte är lämplig för fotvandring utan snarare ett alternativ för ridning eller cykel. Vi kommer inte att göra om det här men vandrar nog sträckan Mo gård hem till Ugglebol någon mer gång för den biten var verkligen trevlig.

Kommentarer är avstängda.